top of page

OM OSS

Samhällsbyggnadslänken vid KTH är en förening för samverkan mellan KTH och samhällsbyggnadsbranschen.

Föreningen består utav ca 40 medlemmar, exempelvis arkitektbyråer, teknikkonsultföretag, bygg- och fastighetsbolag, kommuner och myndigheter samt branschorganisationer. 

Föreningen agerar forum för branschen och KTH, Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad (ABE-skolan), för att säkra att utbildningens innehåll är anpassat efter samhällets och branschens behov.

 

Vi är stolta över att vara den enda, största och första föreningen i denna typ av samverkan.

DSC_2729.JPG

Vd Rikard Espling och kanslichef Joanna Messmer.

KTH-Kärt-Kaljuvee-1198.jpg

Styrelsen 23/24

Representanter från branschen

Andreas Behm Fredin, Tyréns, Ordförande

Katja Leander, Vasakronan

Sofie Jonsson, Skanska

Hans Celander, Trafikverket

Rafed Sadek, Installatörsföretagen

Daan Cedergren, Sweco Architects

Erika Hann, Byggföretagen


                   Stockholms Byggmästareförening

Hanna Lindfors, Akademiska Hus, adjungerad

Representanter från KTH ABE-skolan

Björn Berggren, Skolchef

Johan Silfwerbrand, Byggvetenskap

Luigia Brandimarte, Universitetslektor

Stefan Petersson, Universitetsadjunkt

Studentrepresentanter

KTH-studenter representeras av adjungerade ledamöter, utsedda av studentsektionerna.

Dessa är i huvudsak studentsektionens ordförande och/eller näringslivsansvariga.

Valberedning

Susanne Malmgren, Skanska, sammankallande

Nicklas Walldan, Vasakronan

Annika Gram, KTH

FÖRENINGENS HISTORIA

Ursprungligen en initiativ från KTH

 

Året var 1988 och Klas Cederwall, professor i Vattenbyggnad och då Dekanus (som det hette då) för gamla Väg och Vatten såg behovet av en verksamhet som skulle underlätta för KTH att få forskningssamarbeten (och finansiering) med näringslivet m fl. Klas Cederwall nyttjade sitt kontaktnät och ringde då runt till ett antal företag, myndigheter och organisationer för att föreslå bildande av denna nya verksamhet.

Bland annat nåddes Mårten Lindström (Don Rauk), dåvarande regionchef på J&W (som senare blev WSP) av Klas samtal. På J&W diskuterades detta internt och man bestämde sig ganska snabbt för att vara med. På den tiden var KTH en mycket mer rikstäckande högskola än idag och på J&W ansågs det som givet att ett medlemskap skulle knytas till företaget på nationell nivå. Därför gick dåvarande vice VD Bengt Levin in som styrelseledamot (senare också som ordförande) från start i den förening som fick namnet KTH Byggenskap och bildades 1989.

 

Föreningen var nu startad och de första medlemsföretagen var rekryterade. Föreningens styrelse bestod redan då av flertalet tunga namn, bland annat NCCs dåvarande VD Torsten Eriksson (Don Era) som var mycket drivande och blev föreningens första ordförande i ett antal år. Även Banverkets generaldirektör Jan Brandborn (Don Skåne) fanns med på listan av föreningens styrelseledamöter. 

Som förste VD i föreningen anställdes Jonas Holmgren, som så småningom blev professor i Betongbyggnad.

Don-orden är en alumniförening på Samhällsbyggnadssektionen, som grundades den 19 oktober 1934. Dess medlemmar kallas Donar och de är även för alltid hedersmedlemmar i Samhällsbyggnadssektionen.

Vår förening har ett nära samarbete med Don-orden och många Donar är och har varit mycket engagerade i föreningens verksamhet. 
 

Vad är Don-orden?

 

Vad är KTH Byggenskap?

KTH Byggenskap är vi. Mellan 1989 och 2009 hetta vår förening KTH Byggenskap. Föreningen bytte namn till Samhällsbyggnadslänken vid KTH efter att programmen Väg och Vatten och Lantmäteri slogs ihop och blev Samhällsbyggnad.

 

Vad är SBUF??

SBUF har finansierat utvecklings- och forskningsprojekt och spridit kunskap till byggbranschen i över 40 år. Hos SBUF finns möjlighet att söka finansiering till olika  för att lära av nya resultat.

Vad är Samhällsbyggarna?

Samhällsbyggarna är föreningen för alla som utvecklar, bygger och förvaltar samhället med medlemmar med spetskompetenser inom samhällsbyggandets alla delar. Föreningen är ett rikstäckande nätverk med lokal förankring. Tack vare medlemmars engagemang i olika regioner skapas lokala mötesplatser runt om i hela Sverige från norr till söder. 

Samhällsbyggarna är en sammanslagning av tidigare SVR (Sveriges väg- och vattenbyggares riksförbund) och ASPECT (Association for Chartered Surveying, Property Evaluation and Transactions) som har sina rötter i IREP (International Property Professionals), SLF (Sveriges Lantmätareförening) och SFF (Samfundet För Fastighetsekonomi).

De första åren

 

De första åren var föreningen främst inriktad på forskning vilket innebar att det fanns svårigheter att starta upp någon större verksamhet. Det var svårt för företagen att ge bidrag till forskning och det var svårt för KTH att försöka lyssna av behoven som fanns ”på utsidan”. Det var också så att SBUF, som senare fått en stor betydelse för forskningsfinansiering när det gäller bland annat industridoktorander, vid den tiden var relativt nybildat och ännu inte hade börjat med forskningsfinansiering. KTH:s behov av finansiering var stor, men inriktningen mot företag hade ännu inte riktigt fått fart.

 

Under 1990-talet levde verksamheten inom KTH Byggenskap vidare, dock med vissa svårigheter att hitta sin roll inom forskningssamarbeten med KTH. I samma veva ersattes Jonas Holmgren av Göran Wettlegren, då senior chef inom NCC. Det var under Görans tid som föreningen mer aktivt började fundera över vad man kunde göra vid sidan om de fruktlösa försöken att få till forskningssamarbeten. Då föddes initiativet att börja engagera sig mer i grundutbildningen. 

Kring 1999 /2000 ersattes Göran Wettlegren som VD och positionen övertogs av Per Olof Sahlström (Don OP). Per Olof tog initiativ till de årliga mottagningarna av studenter, som på den tiden riktade sig till de nyantagna på Väg och Vatten. Mottagningarna genomfördes i samarbete med dåvarande SVR (numera Samhällsbyggarna) och upplägget har sett liknande ut sedan dess, i form av ett par introduktionsföreläsningar på Campus och sen studiebesök på något eller några byggprojekt.

Föreningens medlemssamverkan


KTH Byggenskap hade också årliga konferenser med medlemmarna, under flera år förlagda till Tällberg i Dalarna. Man träffades på KTH en fredag eftermiddag och medlemsrepresentanter och KTH-representanter (både lärare/forskare och studenter) åkte gemensam buss till Tällberg. Där hade man en middag på fredagskvällen, konferens och middag på lördagen och hemresa söndag förmiddag. Under dessa diskuterades främst utbildningens innehåll och organisering. 

Sammanslagning av L och V

Det var också där som tankarna kring en sammanslagning av Väg och Vatten med Lantmäteri initialt växte fram här. Även namnet Samhällsbyggnad fick sitt ursprung i föreningens sammanhang. KTH Byggenskap var väldigt aktiv med synpunkter på sammanslagningen, som man bejakade aktivt.

 

Tidigt 2000-tal

 

2001 tillfrågades Mårten Lindström (senare VD) att engagera sig i KTH Byggenskaps styrelse. På den tiden var Ola Månsson, Skanska (Don Donsson) ordförande och efterträdde Lars Wuopio, tidigare VD Siab (som köptes av NCC 1997). 

Inriktning mot studenter och utbildningspåverkan

När dåvarande VD Per Olof Sandström skulle gå i pension 2003 utsågs en rekryteringskommitté inom styrelsen. Då letade man febrilt efter någon som hade relativt färsk erfarenhet av egna studier på KTH och ett jobb som skulle gå att kombinera med ett deltidsjobb för KTH Byggenskap. Gärna hade man sett någon i 30-35-årsåldern som förstod mer av studenternas problematik än den traditionella VD:n i 60-70-årsåldern med studietiden nästan ett halvt sekel bakom sig. Föreningen hade ju då utvecklats till att nästan uteslutande ägna sig åt studentinriktade aktiviteter och påverkan på utbildningen. 

Svårigheter med rekryteringen enligt önskemålen innebar i slutändan att valet föll på Mårten Lindström att bli föreningens nästa VD.  Mårten tillträdde hösten 2004 med ett deltidsengagemang som VD för föreningen. 

Föreningens utveckling

 

När Väg och Vatten slogs ihop med Lantmäteri till Samhällsbyggnad (2002) blev det förstås självklart att utvidga föreningens verksamhet och ordna studentmottagningarna i augusti för hela Samhällsbyggnad. Ungefär vid samma tid hade dåvarande rektorn Anders Flodström bildat den då nya organisationen med ungefär tio olika skolor på KTH, där ju Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad (ABE-skolan) blev en av dem. Det blev därför också självklart att inkludera även arkitektstudenterna i aktiviteterna och se till att Arkitekturskolans lärare och studenter också var representerade i styrelsen. Parallellt började föreningens också att utöka aktiviteterna för högskolestudenterna (som då var förlagda till Haninge) och ordna separata mottagningar för dem.

 

2007 lämnade Ola Månsson över ordförandeklubban till Rikard Espling (Don Länken), dåvarande chef på Skanska Teknik. Det var också under 2007 som föreningen tog över förvaltarskapet för Excellencestipendiet. Ett hederspris som på sin tid instiftades 1995 av Don Nilax på Väg och Vatten och delas ut till en student som särskilt har utmärkt sig under sin studietid. Pristagarna får sedan åka på en resa, initialt var detta en resa till tropikerna för att besöka Don Nilax. Resan har sedan utvecklats till att bli en studieresa istället. Genom föreningens ansvar för priset säkerställdes det att finansiering finns tillgänglig i framtiden och att utnämningar och resor blir av. Priset har senare utökats att innefatta samtliga studentsektioner och delas varje år ut till en student på Samhällsbyggnad civilingenjörsnivå och en på kandidatnivå, en på Byggteknik och design, en på Arkitektur och en på Energi och miljö. På så sätt verkar föreningen för tidig samverkan mellan arkitekter, ingenjörer och andra specialister redan från studietiden. 
 

Excellencestipendiet är en hedersutmärkelse som årligen delas ut till en student som genomfört enastående insatser för studentlivet. 

Utmärkelsen instiftades på V-sektionen av Don Nilax 1995 under namnet Don Nilax search for V-Excellence. Numera delas utmärkelsen ut till en student vardera på programmen samhällsbyggnad, arkitektur, byggteknik och design, energi och miljö samt kandidatprogrammen fastighet och finans och fastighetsutveckling med fastighetsförmedling. 

Samhällsbyggnadslänken förvaltar detta stipendium och ordnar studieresor åt pristagarna tillsammans med sponsorer. 

Vad är Excellencestipendiet?

xlns logotyp.png

KTH Byggenskap bli Samhällsbyggnadslänken vid KTH

Under Rikards tid som ordförande och Mårten som VD gjorde man slag i saken och bytte namn på föreningen, ett namn som man ständigt hade varit missnöjd med. KTH Byggenskap uppfattades som obegripligt och det blandades dessutom ofta ihop med institutionen KTH Byggvetenskap. En namnändring kändes viktig. En tävling utlystes bland studenterna och ett nytt namn och logotyp togs då fram och lanserades 2009. Samhällsbyggnadslänken vid KTH blev till.

 

Kort därefter började Stockholms Byggmästareförening att engagera sig i Samhällsbyggnadslänken genom Elisabeth Martin, VD Stockholms Byggmästareförening som styrelserepresentant. Inom Stockholms Byggmästareförening hade man startat ett högskoleutskott varför man insåg vikten i att engagera sig i Samhällsbyggnadslänken. Detta engagemang lever kvar än idag. 

Efter att antal år som ordförande efterträdde Rikard Espling 2013 Mårten Lindström som VD.
Ordföranderollen fylldes då av Elisabeth Martin. 
Under några år i början på 2010-talet arrangerade föreningen tillsammans med Don-orden (alumniverksamhet på Samhällsbyggnad) och Samhällsbyggarna (personnätverk inom Samhällsbyggnadsbranschen) ett mentorskapsprogram för studenter i ett antal år. Programmet genomfördes senast 2014 och har sedan levt vidare i andra former hos Samhällsbyggarna. På senare år har dialog mellan Samhällsbyggnadslänken, studenter och branschen skett kring mentorsskapsprogram och under 2023 återupptogs programmet i mindre skala som pilotprojekt.

Open House Stockholm -

festivalen som öppnar staden

Under Elisabeths och Rikards tid som ordförande respektive VD initierade föreningen Open House Stockholm, en Arkitektur- och Samhällsbyggnadsfestival med syftet att sprida kunskap och öka förståelsen kring arkitektur och den byggda miljön. Open House är en del av ett internationellt initiativ med sina rötter i London. Konceptet arrangeras numera i 45 storstäder i världen. Uppstarten i Stockholm grundade sig delvis i tankar från Stockholms Byggmästareförening att skapa en form av branschmässa där man håller helgöppet på byggen och bjuder in allmänheten att besöka dessa. Dessa tankar kunde ta form genom Open House-konceptet. Den ideella föreningen Open House Stockholm grundades 2015 genom Samhällsbyggnadslänkens initiativ tillsammans med föreningarna Stockholms Arkitektförening, Stockholms Byggnadsförening och Samhällsbyggarna. Elisabeth Martin blev också Open House Stockholms första ordförande. Sedan dess har Samhällsbyggnadslänken varit representerade i Open Houe Stockholms styrelse och verkat bland annat för ökade kontaktytor mellan näringslivet och KTH studenter i form av volontärer genom Open House Stockholm. 

Vad är Open House Stockholm

Open House Stockholm är en arkitektur- och samhällsbyggnadsfestival där allmänheten bjuds in till gratis guidade visningar av spännande byggnader och platser i Storstockholmsområdet. Festivalen genomförs tillsammans med aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen. Studenterna deltar som volontärer vilket skapar möjlighet att utöka kontaktnätet i branschen. Open House-konceptet genomförs i fler än 55 städer i världen. 

OHliggande.png

Nutid

 

Föreningens fortsatte att arbeta vidare mot att föra samman studenterna från de olika utbildningsprogrammen och det började diskuteras och spånas kring hur man kan arbeta med gemensamma projekt över programgränserna. Det infördes även Exjobbsmingel i samband med årsmötet vilket skapade ytterligare en plattform för branschen och studenterna att komma närmare varandra. 

2017 blev det dags för Elisabeth Martin att gå i pension och hon ersattes då av Johan Berg, dåvarande partner på Forsen, numera NCC som då hade suttit i föreningens styrelse ett antal år. Föreningens kansli utökades också med en projektledare Joanna Messmer, tidigare ordförande på Samhällsbyggnadssektionen främst för att arbeta med Gymnasiekampanjen Framtidsbyggarna, en kampanj för att rekrytera gymnasieelever att söka till KTH och andra projekt inom föreningen, men också för att utveckla och stärka kontakten med studentsektionerna. 

 

Föreningen utvecklades ytterligare. Konferenserna till Tällberg ersattes av sammankomster på KTH Campus för att underlätta för deltagarna att delta. Konferenserna utvecklades till hel- eller halvdagskonferenser med tydligt syfte och frågeställningar som diskuterades mellan branschen, KTH och studenterna. 2018 deltog KTHs rektor Sigbritt Karlsson i den årliga medlemskonferensen och fick bland annat lyssna till och diskutera Trafikverkets enorma rekryteringsbehov nu och i framtiden framför allt kopplat till järnvägsprojekt. 

 

Under de senaste åren med Johan Berg och Rikard Espling i spetsen har föreningen arbetat med att stärka och bibehålla sin position i branschen där medlemsföretagens involvering är ett ständigt återkommande tema. Kontakter har återupptagits och stärkts i de fall då de så kallade eldsjälarna på företagen och organisationerna har gått i pension eller bytt jobb. Dock har det visats sig inte alltid vara helt lätt. Genom åren har företag tillkommit och lämnat. Föreningen har även drivit workshops kring föreningens inriktning och vision och undersökt vilka frågor som anses viktiga idag. Högt upp på agendan står bland annat praktikfrågan som sedan många år tillbaka inte längre är ett obligatoriskt inslag i utbildningen för civilingenjörerna. Därför initierade föreningen 2019 tillsammans med Stockholms Byggmästareförening och Sveriges Byggindustrier (numera Byggföretagen) ett forum för studenter i lägre årskurser att möta branschen kring sommarpraktik. 

 

Under 2019 startades det även upp podcasten ”Nu snackar vi Samhällsbyggnad” där yrkesverksamma intervjuas med syftet att inspirera studenter inför sin framtida yrkeskarriär. 

din väg till en utbildning inom Samhällsbyggnad.png

Vad är Framtidsbyggarn?

Framtidsbyggarna är föreningens gymnasiekampanj en kampanj som tillsammans med studenter varje år genomförs ute på gymnasieskolor för att inspirera eleverna till att söka sig till en utbildning på KTH och en framtid i samhällsbyggnadsbranschen. Här visas samhällsbyggnadsbranschen upp som en attraktiv bransch. Kampanjen är och har länge varit en viktig del i föreningens arbete med syftet att hålla söktrycket fortsätt högt till utbildningarna.

2022 tillsattes Andreas Behm Fredin (Don PræViouS) som ordförande i föreningen. Under Andreas ledning har föreningen bland annat tagit fram en ny verksamhetsinriktning för mer tydlighet i föreningens arbete och utökat informationsutbyte mellan KTH, branschen och studenterna samt fortsatt verka för en naturlig samverkan mellan arkitekter, ingenjörer och andra specialister redan från studietiden. 

Vad är "Nu snackar vi samhällsbyggnad"?

"Nu snackar vi samhällsbyggnad" är föreningens podcast för att inspirera framtidens samhällsbyggare. Podcasten initierades av studenten Madeleine Jakobik och har producerats i två säsonger, senast av studenten Donya Dam. Gäster i podcasten är inspirerande personen från samhällsbyggnadsbranschen.

Framtid

 

Idag försöker föreningen att arrangera ca en aktivitet i månaden. Aktiviteterna knyter an mellan näringslivet, KTH ABE-skolan och studenterna på de olika programmen. Föreningen försöker vara lyhörd för medlemmarnas tankar och önskemål men också att lyssna till och verka kring de behov som KTH och studenterna har idag. Föreningen har idag ett nära samarbete genom årliga konferenser tillsammans med KTHs Centrum för Byggeffektivitet med Johan Silfwerbrand i spetsen. Föreningen deltog tidigare aktivt i utredning och skapade av centrat. 

 

Samhällsbyggnadssektorn behöver studenter som är motiverade och rustade för att utveckla framtidens infrastruktur, bostäder och samhällen. När KTH attraherar de bästa studenterna och ger dem den mest relevanta utbildningen kan vår bransch försätta att växa och utvecklas. 

Därför är föreningen viktigt för branschen!

Vad är Centrum för byggeffektivitet?

KTH tillsammans med partner tar en central roll i utvecklingen av byggproduktion, digitalisering, bygglogistik och arbetssäkerhet genom Centrum för byggeffektivitet (CBE) - en plattform med ett vetenskapligt holistiskt perspektiv som gynnar hela branschens och samhällets utveckling.

 

Centrum för byggeffektivitet fokus ligger på byggproduktion fasen. Det betyder att forskning, utveckling och utbildning som ledder till effektivitet i detta område ligger i Centrets verksamhets råmar.

Källor: Mårten Lindström, Elisabeth Martin, Rikard Espling, Joanna Messmer 

Väsentliga insatser under åren 

  • Öka förståelse för att arkitekt- och ingenjörsstudenter hör ihop och att utbildningarna också borde vara mer samordnade

  • Lyckades få KTH:s styrelse att ändra ett beslut att lokalisera Arkitekturskolan till Konstfack vid Telefonplan. Föreningen mobiliserade flera arkitektföretag som tydligt uttryckte att man ville att deras nyanställda arkitekter skulle ha haft nära till ingenjörsstudenter under sin utbildning. Det blev startskottet till att nya A-skolan byggdes. 

  • Lyckades förhindra en total nedläggning av ämnet Installationsteknik. Dåvarande rektor Anders Flodström tyckte att eftersom det var brist på intresse för detta ämne bland studenterna så behövdes det inte längre. Föreningen mobiliserade företag från olika håll och informerade rektor m fl kring vikten av miljö- och klimatfrågorna kopplat till energianvändning och således vikten av duktiga installationskunniga ingenjörer. 

  • Föreningen hjälpte också till att förhindra motsvarande nedläggning av teknisk geodesi. Tidigare företrädare för KTH:s ledning tycktes inte se varför denna typ av ingenjörer behövdes. Lite försiktigt kunde föreningen framföra att det inte är så dumt om någon har kompetens att utveckla och ajourhålla kartor, utan geodetisk spetskompetens funkar inte det.

  • Föreningen förhindrade en ökad satsning på KTH Haninge, driven av lokalpolitiker i Haninge och Nynäshamn. Det kändes som om det hade varit helt fel väg att gå, det fanns ofta konflikter mellan ”riktiga KTH” och ”kusinerna från landet i Haninge” och en ökad satsning i Haninge hade bara förstärkt konflikterna. Föreningen ville att man hellre skulle samarbeta och kraftsamla resurserna. Så småningom bidrog föreningen också till att KTH Haninge stängdes ner, i alla fall avseende Byggteknik. 

  • Föreningen förhindrade en nedläggning av belysningslabbet. 

  • Arbete med att marknadsföra ABE-skolans nya BIM-labb och samarbete mellan branschen och KTH.

  • Initiativ och deltagande i arbetsgrupp genom VD Rikard Espling för utredningen och uppstart av KTHs Centrum för Byggeffektivitet 2013/2014. Föreningen arbetade med utredningsarbete och seminarier inför skapandet av det nya centret. 

bottom of page