Aktuellt om KTH:s utbildningsöversyn
KTH ser över både ABE-skolans utbildningsutbud och formerna för framtidens ingenjörsutbildning på KTH som helhet. Arbetet berör programmens innehåll och struktur, men också hur AI, hållbarhet och förändrade vägar in i arbetslivet ska hanteras. Samhällsbyggnadslänken deltar i dialogen och engagerar medlemmarna för att föra in samhällsbyggnadssektorns perspektiv.
ABE-skolans utbildningar ses över
KTH:s skola för arkitektur och samhällsbyggnad, ABE, genomför en bred översyn av sitt utbildningsutbud. Arbetet leds av Daniel Koch och omfattar skolans 14 utbildningsprogram och sex institutioner. Syftet är att undersöka om utbildningarna motsvarar framtidens kunskapsbehov och samhällsutmaningar samt om KTH saknar utbildning inom något relevant område.
Detta har skett nyligen
I genomlysningen har ABE-skolan undersökt möjligheter att förändra befintliga program, skapa nya inriktningar och i vissa fall utveckla nya program.
Ett förslag som har diskuterats är ett nytt program inom miljöhumaniora och teknik.
En möjlig sammanslagning av programmen Fastighet och finans och Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling har utretts eftersom utbildningarna har flera likheter. Bedömningen är dock att programmen även fortsättningsvis bör vara separata. I stället behöver skillnaderna mellan dem tydliggöras bättre i kommunikationen till presumtiva studenter.
Programmet Ljus och design är i dag ettårigt. Möjligheten att utveckla det till ett tvåårigt program ses över. Samtidigt är mobilitetsinriktningen inom transportområdet under avveckling.
Arkitektutbildningen ska omstruktureras. Förändringen omfattar hela utbildningen, från årskurs ett till fem. Övriga förändringar bedöms huvudsakligen kunna genomföras inom ramen för de program som redan finns.
Genomlysningen har också omfattat samhällsbyggnadsprogrammet och erfarenheterna från de 23 år som gått sedan utbildningarna inom lantmäteri och väg- och vattenbyggnad slogs samman.
Frågor som behöver hanteras
En central utmaning är lärarrekryteringen och hur ABE-skolan långsiktigt säkrar den kompetens som utbildningarna behöver.
En annan stor fråga är artificiell intelligens. Kärnkompetensen inom ABE-skolans områden är fortfarande avgörande, men arbetssätten kommer att förändras. Det behövs därför en tydligare diskussion om vilken kunskap studenterna behöver, när AI bör användas och när den inte bör användas samt hur studenterna ska lära sig att använda tekniken ansvarsfullt och ändamålsenligt.
Andra frågor i det fortsatta arbetet gäller utbildningarnas examensbevis, balansen mellan valfrihet och fördjupning på kandidatnivå samt hur programmen kan utformas för att möta nya kompetensbehov och alltmer komplexa samhällsproblem.
Vad händer nu
Arbetet fortsätter tillsammans med programansvariga. Nästa steg är bland annat att arbeta med skolans prefekter för att fånga deras perspektiv på utbildningarnas utvecklingsmöjligheter.
Bedömningen är att det finns potential att förändra flera program, men att mycket kan rymmas inom dagens utbildningsstruktur. Det behöver därför inte alltid skapas nya program. Det kan vara mer ändamålsenligt att utveckla, bredda eller förtydliga de befintliga.
Översynen ska ses som ett löpande och stegvis förändringsarbete. Något samlat, skarpt förslag väntas inte inom den närmaste tiden. Processen kommer sannolikt att pågå under flera år, inte minst eftersom utvecklingen inom exempelvis AI är svår att förutse.
Samhällsbyggnadslänken kommer även fortsättningsvis att stödja ABE-skolan i arbetet. Dialogen fortsätter löpande, och våra medlemmar kommer att engageras för att bidra med erfarenheter och kunskap om samhällsbyggnadssektorns framtida kompetensbehov.
Samhällsbyggnadslänkens reflektion är att det är klokt att låta arbetet ta tid när förutsättningarna förändras snabbt. Samtidigt behöver processen ha en tydlig riktning, konkreta delmål och regelbundna avstämningar, så att översynen leder till faktiska förbättringar av utbildningarna.
KTH:s centrala arbete med framtidens ingenjörsutbildning
Parallellt med ABE-skolans översyn pågår ett KTH-gemensamt utvecklingsarbete inom Framtidens utbildning. Samhällsbyggnadslänken deltar genom FEEAF, Future Education External Advisory Forum, där KTH möter arbetslivet och andra externa intressenter. Syftet är att utbildningarna ska utvecklas i takt med samhällets och arbetsmarknadens förändrade behov.
Framtidens utbildning omfattar fler än 50 utvecklingsprojekt som på olika sätt berör KTH:s fem skolor. Programorganisationen har förstärkts för att förbättra samordningen och sprida fungerande arbetssätt inom hela KTH. Samarbetet med FEEAF ingår i denna utveckling.
Fyra frågor i fokus
Vid den senaste FEEAF-workshoppen, där Samhällsbyggnadslänken deltog, diskuterades arbetslivets framtida kompetensbehov utifrån fyra teman: hållbar utveckling, AI och digitalisering med cybersäkerhet, kompetenser för det första jobbet samt tvärdisciplinärt och sektorsöverskridande arbete.
Samtalen visade att hållbarhet är lika viktig som tidigare, men att området behöver integreras djupare i den tekniska utbildningen och kopplas tydligare till ingenjörernas praktiska arbete. Tyngdpunkten bör ligga på att göra hållbarhet till en del av utbildningarnas grund, snarare än på fler separata hållbarhetsmoment.
AI, digitalisering och cybersäkerhet påverkar alla sektorer och yrkesroller. Alla ingenjörer behöver en grundläggande förmåga att förstå och förhålla sig till tekniken, medan vissa behöver fördjupad tillämpningskompetens och andra specialistkunskap. Samhällsbyggnadslänken framhöll att alla behöver kunna avgöra när specialistkompetens bör kopplas in.
Diskussionen om tvärdisciplinärt arbete landade i att ingenjörsutbildningen behöver bli mer sammanhangsmedveten utan att förlora sin tekniska grund. Framtidens ingenjör behöver förstå den egna expertisens gränser, kunna samarbeta med andra professioner och värdera teknikens roll i större system.
Vägen till det första jobbet förändras
Traditionella juniorroller minskar genom AI, effektivisering och outsourcing. Det kan skapa ett moment 22 där arbetsgivare efterfrågar erfarenhet samtidigt som de arbetsuppgifter där unga tidigare byggde erfarenhet blir färre.
Diskussionerna pekade tydligt på behovet av starkare arbetslivsanknytning under utbildningen. Praktik, examensarbeten, mentorskap, sommarjobb och andra former av tidig kontakt med arbetslivet blir allt viktigare. Det behövs också ett bredare kompetensbegrepp där teknisk kunskap kompletteras med systemförståelse, samarbets- och kommunikationsförmåga, initiativkraft samt förmåga att använda AI på ett genomtänkt sätt.
Även företagen behöver ta ansvar för att skapa hållbara vägar in i yrkeslivet. En modell som diskuterades bygger på integrerade studier och arbete, dubbelt mentorskap från akademi och näringsliv samt verkliga problem och projekt som en del av utbildningen.
Fortsatt dialog och nästa steg
Under workshoppen diskuterades också behovet av långsiktiga former för dialog mellan KTH och externa organisationer. En central fråga är hur återkommande workshoppar kan leda till konkreta förändringar och hur resultaten ska följas upp över tid.
Inspelen ska tas vidare inom KTH:s programuppföljning och kvalitetssystem. En samlad rapport från workshopserien ska tas fram, och KTH fortsätter den interna dialogen om hur samverkan med externa intressenter bör organiseras framöver.
Samhällsbyggnadslänken fortsätter att vara en aktiv part i FEEAF och i dialogen med KTH. Vi kommer att bidra med samhällsbyggnadssektorns perspektiv och engagera våra medlemmar i de fortsatta diskussionerna. På så sätt kan medlemsföretagens erfarenheter och framtida kompetensbehov ge konkreta inspel till utvecklingen av KTH:s utbildningar.
Joanna Messmer, 2026-09-08
