Joanna Messmer: Samhällsbyggandet – ett väloljat maskineri. Eller?

Samhällsbyggandet är ett välkoordinerat maskineri där alla delar rör sig i takt med varandra. Politikerna fattar beslut baserade på långsiktiga analyser, gedigen kunskap och insikter från branschen. Forskningen har gott om resurser och rätt forum för innovation. Utbildningarna är relevanta, framåtblickande och tätt sammankopplade med arbetslivet. Och när nya stadsdelar eller infrastrukturlösningar ska planeras, samlas förstås ingenjörer, arkitekter och andra specialister – alla med samsyn, respekt för varandras kompetens och en gemensam vision. Det är en vacker bild i teorin, där allt fungerar alldeles utmärkt…

Men, vi befinner oss mitt i några av vår tids mest komplexa samhällsutmaningar: klimatförändringar, ökade krav på hållbar mobilitet, resursbrist och växande sociala skillnader. Att bygga framtidens samhällen handlar inte längre bara om teknik och gestaltning utan om att hålla samman helheter, väga av målkonflikter och skapa robusta, levande miljöer där människor kan leva goda liv, nu och i framtiden.

”Det är lätt att känna frustration. Men det är också här möjligheten ligger.”

Den goda nyheten är att kompetensen finns. I vårt land finns ingenjörer, arkitekter och specialister med hög kompetens, erfarenhet och stark vilja att göra skillnad. Men frågan är: har vi rätt förutsättningar för att lyckas?

Professionerna arbetar fortfarande ofta i stuprör, med olika språk, olika logiker och olika mål. Det saknas arenor där helhetsperspektivet får ta plats – där väg- och vattenbyggare, lantmätare, miljöspecialister, jurister, ekonomer, arkitekter med flera kan mötas och faktiskt förstå varandras roller och drivkrafter. Politiska beslut styrs ofta av kortsiktiga cykler snarare än långsiktig samhällsnytta. Forskning och innovation hålls ibland tillbaka av snäva ramar och otillräcklig finansiering. Och i utbildningssystemet saknas kopplingen mellan teori och praktik – mellan framtidens samhällsbyggare och den verklighet de ska forma.

Det är lätt att känna frustration. Men det är också här möjligheten ligger. För i det här landskapet finns en kraft – och ett ansvar – hos oss som verkar i branschen. Vi kan inte vänta på perfekta förutsättningar. Vi måste själva skapa dem.

Så, låt oss vara de som bygger förutsättningarna – tillsammans. För framtidens samhällen kräver mer än enskilda lösningar. De kräver att vi lyssnar, lär av varandra – och bygger tillsammans. Kompetenta samhällsbyggare som kan samarbeta behövs!

Joanna Messmer

Samhällsbyggnadslänken vid KTH